För några dagar sedan föll jag ner för ett stup. Där nere fanns vatten. Medan jag föll kände jag hur ångesten växte. Jag ville inte. Det var hemskt. Där nere väntade vattnet och döden. Samma sekund som jag slog i ytan kände jag en obeskrivlig känsla i kroppen. Jag hade aldrig känt det förut. Det var skönt. Underbart. Det bästa som hänt. Inte glädje. Inte lättnad. Inte sorg. Inte kärlek. Det var något som inte går att sätta ord på. Jag svävade uppåt. Så tung men ändå så lätt. Jag kunde välja vilka färger jag ville se och allt som jag såg var så vackert. Så verkligt.

Sen vaknade jag såklart, halv fem var klockan. Halv fem på eftermiddagen. Det var skönt att vakna och vara vid liv men drömmen var inte hemsk på något sätt förutom ångesten strax innan jag dog. Sen jag drömde de här så kan jag inte sluta tänka på det. Jag hoppas att det blir så när man dör. För isåfall är jag inte alls rädd. Inte det minsta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Känns som hjärtat sitter utanpå kroppen och är på väg att dunka sönder. Hur gör man de här? ...

När du dunka mitt huvud i stengolvet kändes de bara riktigt på nått sätt. jag hörde nån säga därinne, du kommer inte stanna här länge.   ...

                                                                                                                                                                      ...

1. Börja tjata i 12 års åldern (gärna tidigare) om att du absolut vill gå till en frisör och klippa nån häftig kort frisyr. Säg att du är stor nog att få bestämma över ditt eget hår! 2. I sexan eller sjuan köper du din första förpackning med hårble...

                  Your strength is so hard to find, I feel so much stronger now.Your words make me whole again,those eyes cannot ever lie,you're so divine.I'm head over heels, goddess of mine,your curls touching my face and now I ...