Jag satt på körskolan mellan 11 och 19:30 igår. Jag blev sjukt hungrig under tidens gång så när jag äntligen kom hem knöt jag på mig skorna igen och traskade iväg till affären med mammas kort. Väl framme tog jag en korg och strosade runt i butiken för att se något jag var sugen på som jag kunde köpa. Det slank ner en ölkorv, lasange, mjölk, några äpplen och en liten chokladbit som jag kunde äta av på vägen hem. När jag var på väg mot kassan kom en man i 35-40 års åldern halvt springades framför mig. Han såg ut att jaga något ut med golvet, jag tittade för att se vad det kunde vara och mycket riktigt, framför honom rullade 2 guldtior i hög fart. Olyckligt nog rullade de båda tiorna in under kassabänkarna. Mannen ställde sig på knä, petade, försökte lyfta och gjorde allt men förgävas för att få fram tiokronorna. Medan jag drog mammas kort och slog koden vant så frågade han kassörskan hur han skulle göra. I händerna höll han 2 mjölkpaket. Bitter som hon var svarade hon att "det var väl minsann inget hon kunde göra åt. Det är väl såklart hon inte kan flytta på hela kassorna."  

Saken med den här mannen var att, ursäkta fördomen, han verkligen såg fattig ut. Han hade ett par slitna jeans (inte slitna på de snygga sättet) på sig, en gammal hoodtröja av något slag. Halv långt fett hår. Han såg allmänt sliten ut. Men han var så fruktansvärt försynt. Och jag fick verkligen en klump i magen av att se hur ledsen han faktiskt blev över de försvunna pengarna. Han tittade med en ledsen blick på mjölken, sen på den alltför smala glipan där de 2 guldtiorna hade rullat allt för långt in. 

Påvägen hem från affären förbannade jag mig hela vägen över varför jag inte erbjöd mig att betala för hans 2 mjölktetror. Jag blev till och med lite tårögd. Tänk att medan jag stod där vid kassan och förgivet och vant slog in koden för att betala för de jag hade köpt, så  blev han helt förkrossade över 20 kronor som försvann så att han inte kunde köpa sin mjölk. 

Det är så tragiskt att världen är så fruktansvärt orättvis. Att någon kan torka sig i röven med tusenlappar medan andra får leta pant för att ha råd med mat för dagen. Och då pratar vi bara om Sverige. Tänk Afrika tillexempel. Vad är det egentligen för värld vi lever i? Och hur kan vi tro att det finns en god Gud? Finns det någon så är han allt annat än god.

 

Nicky

15 september 2011 05:46

Det heter God på engelska så God är han alltid.

Also, sad story.

 

Veronika

27 oktober 2011 13:49

Uscha vad tragiskt :( Blir tarogd nar jag laser det har :( for mig ar Gud god.. Livet ar som ett test, det gar upp och ner, det ar orattvist, det ar lyckligt men ocksa olyckligt. Jag tror att det ar meningen att vi manniskor ska hjalpa varandra, och kampa for en rattvis varld. Och efter livet kommer Gud belona de goda.. Gud finns alltid inom oss, i svara och bra stunder. Men det ar latt att forlora tron nar man ser sa har mycket skit :( Men tank pa allt gott ocksa, glom inte dem som faktiskt forsoker hjalpa. Man ar rik for att dela med sig :) Nagonsin hort berattelserna fotspar i sanden och varfor ar gud tyst? :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Känns som hjärtat sitter utanpå kroppen och är på väg att dunka sönder. Hur gör man de här? ...

När du dunka mitt huvud i stengolvet kändes de bara riktigt på nått sätt. jag hörde nån säga därinne, du kommer inte stanna här länge.   ...

                                                                                                                                                                      ...

1. Börja tjata i 12 års åldern (gärna tidigare) om att du absolut vill gå till en frisör och klippa nån häftig kort frisyr. Säg att du är stor nog att få bestämma över ditt eget hår! 2. I sexan eller sjuan köper du din första förpackning med hårble...

                  Your strength is so hard to find, I feel so much stronger now.Your words make me whole again,those eyes cannot ever lie,you're so divine.I'm head over heels, goddess of mine,your curls touching my face and now I ...