blond

 
brun
 
röd
 
svart
  

Jag är en såndär person som nästan får panik om jag tycker att någon verkar tycka illa om mig. Om jag inte gett ett bra första intryck. Om en person jag just träffat beteér sig "off" mot mig så kan jag gå och grubbla på de enda tills jag får ett svar. Oftast måste ja gå tillbaka till personen och börja om tills att de känns bra. 

Om någon är sur av sig mot mig och jag inte vet varför, vem det än är, så måste jag veta varför. Kan inte fokusera på något annat annars. Sen måste jag få personen att sluta vara sur på mig. Jag måste förklara mig, be om ursäkt eller argumentera. Jag måste få personen att vända.

De är en dålig egenskap,

varför ska jag försöka få alla att tycka om mig?
jag är ju den jag är. 

Och nej, jag jobbar inte på något falskspel.

tycker jag inte om en person så visar jag det.

och bryr mig då såklart inte om vad den tycker om mig.

Jag måste bara lära mig det att jag behöver inte vara omtyckt av alla,

jag har mina vänner som jag vet tycker om mig och eran bekräftelse

ska räcka gott och väl. För i slutändan är det väl det de handlar om?
bekräftelse. Alla människor behöver bekräftelse. Alla söker den på

sina egna vis. Alla behöver olika mycket men ingen blir nånsin mättad. 

För du är det finaste jag vet
när allt annat härär falskt och fel
och jag går bara ner mig
för det är så jag säger det
du är det finaste jag vet

allén är inte så dålig ändå
när du går brevid
och det är så jag säger det..